Hans Wallmark (M) och Karin Enström (M) hävdar i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren den 19 januari 2017 att det försämrade säkerhetspolitiska läget måste tas på största allvar och att det är dags att agera redan nu. ”Vi har inte tid att vänta”, hävdar de. Det är ju bra att Moderaterna nu vaknat, men bara för en kort tid sedan lät det inte så. Därför saknar Moderaterna trovärdighet i försvarsfrågorna.
Inför förra försvarsbeslutet, vilket Wallmark och Enström hänvisar till i sin artikel, ville Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna få till skarpare formuleringar om Ryssland. Detta motsatte sig bland andra Moderaterna och försvarsberedningens moderata ordförande Cecilia Widegren sade i SVT:s Politik i fokus den 30 maj 2013 att ”det föreligger inget hot mot Sverige och vi ser heller inga avsikter till att något sådant ska utvecklas”. Moderaterna ville, tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tona ned hotet från Ryssland. Man lyfte fram argument som att Putin inte hade råd att genomföra sin storslagna upprustning eftersom Rysslands ekonomi står och faller med priset på gas och olja, korruptionen är utbredd och de sociala problemen är stora. Den moderata analysförmågan var alltså inte särskilt imponerande och fortsatte att hänga i.
Den moderata statsministern Fredrik Reinfeldt kallade försvaret för ett särintresse och så sent som i januari 2014 vid Folk & Försvars rikskonferens, mitt under de pågående protesterna vid Majdantorget i Kiev och efter att Ryssland genomfört sin största beredskapsövning på många år, talade Enström, då som moderat försvarsminister, om att ”den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen är mer stabil idag än för 10 år sedan” och att ”bedömningen att det är osannolikt med ett väpnat militärt angrepp mot Sverige under överskådlig tid är även fortsatt grunden för utformningen av försvaret”.
Inte förrän Ryssland den 28 februari 2014 skickade in sina trupper på Krim och ockuperade delar av en europeisk suverän stats territorium och den svenska säkerhetspolisen i april samma år varnade för att Ryssland bedrev förberedelser för krig eller hot om väpnat våld mot Sverige, vaknade Moderaterna tillsammans med flera av de övriga partierna. Då helt plötsligt hamnade det svenska invasionsförsvaret åter i fokus. Men nu började man också på allvar propagera för ett svenskt Nato-medlemskap. Flera års nedrustning fick inte bara följden av att man kunde använda pengar till allehanda skattelättnader, det fick också följden av att man kunde se rörelser i den svenska opinionen. Argument som att ”hotbilden har nu ökat och vi har ingen förmåga att försvara oss själva så nu måste vi gå med i Nato” hördes allt oftare. Inte sällan från moderat håll. Eller som Wallmark och Enström själva uttrycker det i sin artikel: ”Det som på ett avgörande sätt skulle stärka vår försvarsförmåga samt bidra till stabilitet och säkerhet i Sveriges närområde är ett svenskt Natomedlemskap”. Det är givetvis rent nonsens. Istället är det precis tvärtom.
Ett svenskt medlemskap skulle öka spänningarna i Östersjöregionen och riskera att rubba den geopolitiska balansen och därmed dra in Sverige i konflikter istället för att förhindra dem. Framförallt skulle ett Nato-medlemskap innebära att Sverige förkastar den av Karl XIV Johan införda grande strategy som framgångsrikt hållit oss utanför krig sedan 1814. Men avsaknaden av analysförmåga hos Moderaterna är framträdande.
Det har nu blivit populärt, inte minst från Moderaterna, att vurma för försvaret i alla sammanhang och utmåla sig själva som försvarsvänner. Det är inte trovärdigt. Så sent som för bara några veckor sedan när partierna lade sina budgetförslag i riksdagen avsatte Moderaterna inte en enda krona mer än regeringen på försvaret under 2017. Sverigedemokraterna avsatte däremot 2 miljarder mer än regeringen för 2017 för att finansiera bland annat anskaffning av materiel och anläggningar samt att återskapa civilförsvaret och driftvärnen.
I flera år varnade vi sverigedemokrater för att vårt lands försvarsförmåga var satt ur spel på bekostnad av utlandsinsatser och dålig personalförsörjning samt att det säkerhetspolitiska läget snabbt skulle kunna försämras. Vi kan, med facit i hand, se att vi gjorde rätt analys, till skillnad från övriga partier. Hade Wallmark, Enström och deras då styrande moderata parti lyssnat på oss hade Sveriges försvarsförmåga sett helt annorlunda ut idag.
BJÖRN SÖDER (SD)
Säkerhetspolitisk talesperson
MIKAEL JANSSON (SD)
Försvarspolitisk talesperson
ROGER RICHTOFF (SD)
Ledamot i försvarsutskottet
JEFF AHL (SD)
Suppleant i försvarsutskottet
(Foto till artikeln: Jimmy Croona/Försvarsmakten)
